”Hur kan du komma ihåg såna saker” frågade Ron och såg beundrande på henne. ”Jag lyssnar, Ron”, sa Hermione, med viss skärpa.

J.K. Rowling: Harry Potter och Fenixorden

En människa som går ur tiden lever alltid kvar på tusen och ett olika sätt, ofta rätt banala, kanske genom att ha rekommenderat någon en bok. På så vis tänkte jag redan för något år sedan att jag ville läsa Åsa Nilsonnes Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om mindfulness. Kollegan som tyckte om boken finns inte längre i sinnevärlden, men medan jag läser finns hennes ord om att behöva styrning på den vingliga vägen i mina tankar. För förstås är det så, att vi alla har glädje av att fundera över hur vi lever våra liv, vad som styr oss, och ja, just det, vem som bestämmer i våra liv.

ett-fc3b6nster-till-c3b6land_1024.jpgGenerellt är jag skeptisk mot populärpsykologiska förenklningar, särskilt sådana med namn på engelska, som det ges kurser i och som en del tjänar grova pengar på. Mindfulness – medveten närvaro – har dock mycket att ge, i alla fall om man förhåller sig öppen och, som sig bör, lite kritisk.

Egentligen handlar det inte om något nytt under solen. Det är mer en fråga om att beskriva något som redan finns i många kulturer, framför allt österländska. Men även på svenska finns uttryck som återspeglar en inställning som liknar medveten närvaro: ”blott en dag, ett ögonblick i sänder” och ”var sak har sin tid”, till exempel. Att leva i nuet – inte för mycket vare sig i det förgångna eller framtiden, att observera och beskriva det man upplever utan att döma och att vara delaktig i sitt liv, är kort sagt vad medveten närvaro handlar om. Ingen påstår att det är lätt, men jag är övertygad om att en nyckel till ökad livskvalitet finns här.

Alla har vi väl upplevt hur någon ställt en fråga till oss men sedan inte lyssnat på svaret. Eller att man själv varit den som frågat men inte lyssnat, och hur man känner att det minskar förtroendet mellan människor. Att kunna vara mentalt närvarande där man är fysiskt är en förutsättning för att möta andra människor men också för att kunna njuta och känna sig levande. Vad är semestern värd om man i tankarna redan börjar planera nästa, eller tänka på vad som hade kunnat vara bättre, annorlunda, gräma sig över att man åkte hit och inte dit, till exempel?

”Vi skapar världen genom våra tankar”, sa Buddha. Världen filtreras alltid genom vårt medvetande. Och onekligen är det så att våra tankar påverkar våra känslor, och hur vi mår. För vanliga människor, som inte är buddhistiska munkar, kan uppmaningen att försöka styra sina tankar kännas svår och kanske lite provocerande. Men som vanligt gäller att övning ger färdighet. Åsa Nilsonne använder uttrycket ”tidsfönster” som en hjälp. Med det avses hur mycket mentalt utrymme vi ger åt olika tidsintervall. När är det rimligt att ta dåtiden eller framtiden i beaktande för att fatta bra beslut i nuet? Och hur mycket?

Kan man aktivt välja inställning till livet, är det inte något som formas allt eftersom livet går, och som ligger utanför individens vilja? Jag antar att svaret på den frågan är både ja och nej, för man är aldrig bara offer eller suverän i sitt eget liv, utan alltid både subjekt och fången i omständigheterna, samtidigt.

Det finns en uppsjö av litteratur om mindfulness / medveten närvaro. Jag har ingen översikt, men har förstått att Nilsonnes bok är en svenskspråkig klassiker i ämnet. Författaren är psykiater och professor i medicinsk psykologi, leg psykoterapeut och handledare i kognitiv terapi. Dessutom deckarförfattare.

Annonser