Etiketter

,

export_25Hur e det med e-boken? frågar Sydsvenskan i dag söndag  och svaret får väl sammanfattas som ”så där”. Det är e-boken i Sverige som diskuteras och här vill marknaden inte riktigt ta fart. Den främsta anledningen sägs vara bibliotekens obegränsade utlån av e-böcker, och svårigheterna för förlagen och biblioteken att komma överens om en för alla acceptabel modell. I artikeln citeras också författaren Lyra Ekström Lindbäck, som har en egen syn på var problemet ligger: hos etablissemanget, som hon menar motarbetar den nya, digitaliserade generationen.

Jag riktar mig till var och en av er som tror att bokformen är litteraturens enda betydelsefulla medium. Ni är personligen ansvariga för att det har börjat växa mossa över det svenska textlandskapet.

och vidare:

Jag upplever att litteraturvärlden vill vara en motvikt till ett samhälle som man upplever som för snabbt och flyktigt. Det finns en rädsla och en antipati mot det digitala samhälle vi redan lever i. Och det är klart att om man har levt ett helt yrkesliv orienterat kring bokformen så är det inte konstigt att man blir nervös när hela distributions- och reproduktionstekniken förändras på relativt kort tid.

Några förtydligande följdfrågor hade varit på sin plats: vad menas med ”bokformen” (även en e-bok är väl en bok?), och hur manifesteras den nämnda mossigheten i textlandskapet? Jag håller inte med om att det svenska textlandskapet är mossigt, vare sig om man i detta inbegriper all litterär text i pappers- eller digitalformat eller bara avser den etablerade litteraturen. Möjligen kan min avvikande åsikt bero på att jag själv är mossig.

Å andra sidan är det en generell sanning att en yngre generation har lättare att ta till sig ny teknik (eftersom all teknik är ny för den som tidigare inte prövat någon) än en äldre generation. De flesta människor är nöjda med det de lärt sig och som fungerar, och för att lära sig något nytt måste man uppleva att man har användning för detta nya.

Jag är bibliotekarie, och som sådan får man ibland känslan att e-böcker och annan digitalisering av text är ett orosmoln, ett verkligt eller inbillat hot mot vårt yrke och vår verksamhet. Fast tänker man ett steg vidare så har väl bibliotek alltid handlat om insamling och tilhandahållande, om demokrati, alldeles oavsett format? Jag tror inte på bibliotekens död. Och jag tror inte heller på pappersbokens död. För övrigt tror jag inte heller på radions död.

Med en blandning av pliktkänsla och nyfikenhet läser jag nu min första e-bok. Boken är första delen i Karl-Ove Knausgårds Min kamp. Den är bra förstås. I första hand läser jag ju Knausgårds känsliga skildring av sin uppväxt, fascineras av hans genomlysning av verkligheten, hans osvikliga blick för allt som vibrerar under ytan. Men samtidigt läser jag som sagt en e-bok, min första. Jag har redan bestämt att del två av Min kamp ska jag läsa i pappersform (och på norska).  Fördelarna med att läsa i e-boksformat är inte tillräckligt många, i alla fall inte för mig, just nu, och inte i detta fall.

Jag vet inte om även detta är en generationsfråga, men jag tycker om de sinnesintryck som en pappersbok erbjuder. Det är en helt annan känsla att läsa en ny, osliten, vacker och väldoftande bok – inbunden eller i pocket – än en gammal och kladdig dito, med vikta hörn och slitet omslag.

Å andra sidan kan det vara en upplevelse att läsa en bok som har hundra år på nacken, är gulnad och har en gammaldags, sirlig dedikation på titelsidan. Vem månne har läst den tidigare? Vilka fingrar har rört vid den, och vilka tankar har den gett upphov till, i vilken tid? En e-bok har ingen individualitet, för den är inget föremål. Den har ingen egen doft eller utseende. En e-bok kan man inte ha i en bokhylla och inte låna ut till en vän, och den kan plötsligt slockna därför att jag glömt ladda surfplattan eller förlagt laddaren.

Med detta sagt fortsätter jag att följa den unge Knausgårds liv från skärmen. Pappersboken är på 362 sidor och skulle inte få plats i min handväska. Där, ungefär, ligger nyttan med att läsa e-bok för mig, i alla fall just nu, i  alla fall just den här boken. För någon annan, i en annan situation eller gällande en annan bok, finns andra fördelar: den omedelbara tillgängligheten eller möjligheten att föstora texten, till exempel. Tveklöst har e-boken kommit för att stanna, vid sidan av pappersboken.

Annonser